Sommaren 1964 Sommaren 1964

Rolf Eriksson var min pappa. Jag är äldsta barnet i hans andra äktenskap.

Här nedan har jag i text försökt skapa ett övergripande porträtt av honom:

 

Konstnären

Rolf Eriksson


1/5 1920 - 5/5 1976

 

 

Rolf Eriksson föddes i Norrköping, 1 maj 1920. Han var äldsta barnet i en syskonskara på tre, och den enda sonen. Hans föräldrar var hans svenska far, Halvard, och hans tyska mor, Ada. Fadern arbetade som kranförare nere i Norrköpings hamn och var fackligt aktiv.

 

Rolf blev bara 56 år, men trots detta hann han gå igenom två äktenskap. I första äktenskapet med Karin fick han tre barn, två döttrar och en son. I det andra äktenskapet med Gun fick han två barn, en dotter och en son.
Han var en jordnära man, trots sin konstnärssjäl. Inte en poetisk sådan, men en påhittig. En lugn och artig man, med höga ideal. Alltid prydligt klädd i skjorta, slips och kostym, och han lyfte alltid på hatten för damerna han mötte. En gentleman på alla sätt. Kanske en något bättre far än make. Sagor och lek var nära till hands, och han trivdes ute i skog och mark och gjorde många utflykter med familjen. Han tyckte om att visa sina barn sådant som t.ex. hur man täljer sälgpipor och barkbåtar. Eller hur man gör en eldstad av stenar mm. Han trollade och lekte, och i stället för att använda inköpta pekböcker ritade han pedagogiska bilder till sina barn.
 

Han hade även en musikalisk ådra. Den visade sig bl.a. när han tog fram munspelet.

 

Rolf levde och verkade i och kring Norrköping i hela sitt liv. Ihop med Karin och hans tre äldsta barn bodde han på Hagagatan i Norrköping och han hade sin första ateljé bredvid Hagaskolan. Tillsammans med Gun och de två yngsta barnen flackade han runt lite. Bl.a. bodde de tillfälligt i Kimsta. Sedan en kort tid på Nygatan i Norrköping, där han också hade sin ateljé under den perioden. Efter det flyttade han med sin familj till Finspång och Stora Allén, där de bodde i ca 7 år. Ateljén fanns på den tiden i källaren av ett hyreshus, beläget i kvarteren ovanför Finspångs slott. Dit brukade han ofta cykla för att arbeta, och det var där han hade sin största produktion av screentryck. Hans hustru, Gun, var ofta behjälplig vid pressarna när det var bråttom med en beställning, och ofta åkte dem tillsammans runt i städerna för att ta upp nya.

Under ett par av sina sista år bodde familjen även i Ekeby vid sjön Tisnaren, i Ekeby gamla skola. Där hade han ateljén i den gamla skolsalen.

 

Vägen till att bli etablerad konstnär gick inte helt rak, även om hans första yrken ändå hade anknytning åt det hållet. Någon gång i begynnelsen jobbade han på en firma som målade ansikten på skyltdockor. Han började också som målarlärling på Flintbergs måleri, där han fick dra nytta av sin talang genom att dekorera trapphus och andra allmänna lokaler. Ett exempel är Svärtinge Folkets Hus, där det i många år funnits väggmålningar som illustrerar och anknyter till 40-talets aktiviteter i byggnaden.
Genom Pigalle, känd konst och ramhandel i Norrköping, fick han mycket uppdrag och har alltid funnits i skyltningen där, jämsides med en annan tidigt bortgången norrköpingskonstnär, Bernhard Handell.

 

Som konstnär har han provat en hel del olika metoder. Kameran användes också flitigt, och han kunde framkalla och retuscherade sina fotografier själv. Han provade på det mesta. Olja, akvarell, kol, pastell, tusch och även lera. Han var en mycket duktig avbildande skulptör. Akvarell var det han främst arbetade med, och där kom hans skicklighet till sin rätt. Men han var även en mycket duktig tecknare. Han har gjort en del mycket fin kroki, och han var en skicklig karikatyrtecknare.
Som karikatyrtecknare var han i ett tiotal år mycket involverad i tidningen Focus, från slutet av 50-talet och framåt. Det var tekniska högskolans tidning i Katrineholm, motsvarande Finis här i Norrköping. Även Finis anlitade honom vid något tillfälle.
Han fick viss hjälp av Norrköpings tidningar att trycka sina litografier. Men han gjorde sina egna screentryckspressar och blev på så sätt självgående screentryckare. Under tiden i Finspång var han mycket aktiv med sina screentryck.

 

Han har haft lite olika uppdrag. Arne Guterstams förlag i Stockholm skickade honom till Paris på 50-talet, för att avbilda äldre och historiska stadsdelar. En stor händelse i hans liv.
För att dryga ut kassan gjorde han även en del skylttextning och reklamdekor.

 

Författat av: Louise Nocky (dotter i andra äktenskapet), med stöd från Rolfs döttrar i första äktenskapet).

Här är Roffas barnaskara samlad, 
16 april 2016.


Sittande - Från första äktenskapet.
Efter ålder:
Höger - Maud
Mitten - Göran
Vänster - Inger

Stående - Från andra äktenskapet.
Efter ålder:
Vänster - Louise (Lollo)
Höger - Mats
 

Hej!
Jag har stängt för kommentarer här och ber dig att gå till min NYA HEMSIDA om du vill kommentera eller ta kontakt.
Här återfinner du texten på denna sida: Konstnären Rolf Eriksson
Och här är kontaktsidan: Kontakt ...
Välkommen!